Tredje skörden under tak
Efter tre veckor med sol,sol,sol kom det häromdagen en varning om att det vackra vädret snart skulle vara slut. Då blev det bråttom att få in det bina samlat. I söndags plockade jag ur några ramar ur tre kupor, och i måndags ur tre till. Det tar litet tid, jag jobbar nog litet orationellt, men man får anpassa sig till sin förmåga. Jag lyfter inga hela lådor, utan plockar ram för ram, ställer ner i en tomlåda vid sidan, och kollar nästa låda på samma sätt. Om ett par ramar i skattlådan är dåligt täckta, så kan jag kanske hitta två ramar längre ner som är klara för skattning. När täckbrädorna är på igen borstar jag av ram för ram på en masonitskiva framför kupan, och ställer in i en låda i bilen, som jag parkerat intill kuporna. För det mesta går bina väldigt snällt tillbaka in i kupan, om inte så kan det vara nåt fel på drottningen. Bara nåt enstaka bi följer med till carporten, där jag bär in några ramar i taget in i biboden. För att få ett begrepp om de olika samhällenas produktion så väger jag ramarna där, det kan skilja rätt mycket i vikt på en väl utbyggd och en halvfylld ram. Nu står lådorna i en stapel på en låg vagn inne i slungrummet, där luftavfuktaren går oavbrutet. När jag skördade i början på augusti hade jag nog litet för bråttom att komma igång med slungningen, och kanske för många dåligt täckta ramar. Vattenhalten i honungen hamnade på en bit över 20 %. Så ska det vara i primörhonungen, men det mesta ska bli fast honung som ska stå sig i flera år. Så nu har jag rört om flera gånger om dan och kört med avfuktning tills i måndags kväll, när jag äntligen kunde tappa upp skörd nummer två. Nu får jag hoppas på litet svalare väder, så temperaturen i biboden kommer ner kring 15 grader och honungen stelnar. Så, kära honungskunder, ingen fast honung än, men under väntetiden finns ju den goda och nyttiga primörhonungen.
Titta in i honungsboden!