Honung

Honungsboden är öppen

när vi är hemma

 

Adressen är
Bosjöns Bigård
Bosjön 101
718 93 Frövi

 

Ring gärna först 0581-31178 eller 070-4420972

så kan du få en vägbeskrivning

eller skriv in ditt meddelande här nedan










(Lämna tom)

Sortiment just nu

Nyslungat i slutet av juli

 

Flytande honung i glasburk              250 g           45 kr

Vax

Vaxljus                                                                       20 kr
Vax till salva                                       ca 50 g         20 kr
Vax i block                                500g - 750 g       200 kr/kg

 

 

 

 

Hur gör man honung?

Det krävs ett gemensamt arbete av bin och biodlare för att åstadkomma den goda produkt som kallas honung. Det som bina hämtar i blommorna är inte honung, utan nektar. Den består till största delen av vatten och olika sockerarter. Ungefär hälften av sockret är rörsocker, resten fruktsocker och druvsocker. Dessutom innehåller nektarn enzymer, proteiner och mineralämnen. C-vitaminer kan man hitta i nektar från backtimjan och mynta. Doft och smakämnen gör att bina kan avgöra vilken nektar de gillar bäst, och ger förstås också karaktär åt honungen.

Det räcker inte med en enda blomma för att biet ska få full last, nej det kan behövas upp till 1000 blommor för att honungsblåsan ska vara fylld, och det kan ta en timme. Då har biet en last på ca 60 mg som ska fraktas hem till kupan. En del av energin i nektarn använder biet som bränsle för hemtransporten. Det är alltid de äldre bina som sköter det ansträngande arbetet med att samla in nektar. När de kommer hem till kupan lämnar de över sin skörd till husbina. Nu startar bearbetningen av nektarn. Genom att dels skicka små nektardroppar mellan sig, dels sprida ut ett tunt skikt av nektar på vaxkakorna kan bina få ner vattenhalten ner mot 30 %. Samtidigt ökar halten av enzymer. Till sist fördelas den omogna honungen ut i lagringsceller, där vattenhalten reduceras ner till ca 20% genom att en mängd bin avdelas att sitta vid kupans öppning och fläkta runt luften. När vattenhalten är tillräckligt låg har nektarn omvandlats till honung, och byggbina kan täcka de fyllda cellerna med lock av vax.

Om nu biodlaren varit uppmärksam och sett till att sätta på nya lådor med tomma ramar allteftersom bina har fyllt på, så kan det framåt eftersommaren vara mycket mer honung lagrat än vad bisamhället behöver för att överleva vintern. Då börjar skattningen. På olika sätt kan man få bort bina från ramarna. Antingen genom att skaka och borsta ram för ram, eller genom att lägga en skiva med bitömmare under de lådor som ska skattas, och sedan vänta tills bina har gått ut.

Sedan ska lådorna transporteras in till slungrummet utan att bina upptäcker vart de tar vägen och följer efter för att hämta tillbaka sin skörd. Är det en regnig sommar med hög luftfuktighet kan det behövas avfuktare i slungrummet för att inte honungen ska ta till sig fukt och börja jäsa.

Innan ramarna kan slungas måste vaxlocken avlägsnas. I storodlingar gör man det ofta med en speciell avtäckningsmaskin, men vi använder avtäckningsgaffel, det brukar gå rätt snabbt, men efter en hel dags avtäckande kan handlederna vara rätt ömma. Sedan placeras ramarna i slungan och centrifugeras med lagom hastighet, så att honungen slungas ut, men inte så snabbt att vaxkakorna går sönder. Fram till sommaren 2012 klarade vi oss med en gammal handvevad slunga, det var bra motion, men kanske i mesta laget när skörden gick upp mot 700 kg. Från säsongen 2013 har vi skaffat en rostfri motordriven slunga, det förenklar arbetet betydligt.

För det mesta har vi delat upp skörden i flera omgångar för att få honung av olika smak och kvalitet. Vårhonung, försommarhonung, högsommarhonung, kryddgårdshonung, hösthonung.

Dessutom finns det en flaskhals i produktionen som kallas honungskärl. Från slungan hälls den rinnande honungen via tre silar upp i en rostfri behållare som rymmer ca 100 kg honung. Men den får inte fyllas till mer än hälften, annars blir det för tungt att röra honungen. Två till tre gånger om dan i ett par veckor får man röra om i honungskärlet. Då försvinner mer vatten, och till sist har honungen en vattenhalt på 17-18 %, och har fått en smörig konsistens. Innan den stelnat för mycket tappas honungen upp på burkar och etiketter sätts på.

Konstigare än så är det inte att göra honung!

Vad är primörhonung?

Att honung är nyttigt för hälsan och har läkande krafter har naturfolk vetat i tusentals år. Nu har forskare i Lund hittat en förklaring - som kan leda till nya mediciner för både människor och bin. Doktoranderna Tobias Olofsson och Alejandra Vàsquez har kunnat påvisa att alla bin har mjölksyrabakterier i sin honungsmage. Detta är en viktig del av biets immunförsvar. Bland annat är dessa bakterier verksamma mot amerikansk och europeisk yngelröta, och nu testas effekten på andra bisjukdomar. Projekt pågår också för att behandla sår hos människor, hästar och hundar. Enligt gammal tradition anses den färska honungen nyttigast, och att honung inte ska värmas. Detta stämmer med forskarnas rön. De har sett att de nyttiga bakterierna dör vid uppvärmning, men också om honungens vattenhalt går under 20 %. I vanliga fall försöker biodlaren hålla vattenhalten nere under 20 %, för att honungen inte ska jäsa. Den mogna honungen med låg vattenhalt är alternativet för långtidsförvaring av honung. Men vill du ha något som är både extra gott och extra nyttigt så väljer du förstås PRIMÖRHONUNG. Den är väldigt god till de färska jordgubbarna, och håller sig rinnande någon månad. Skulle den bli stående längre kan den stelna i flaskan, värm i så fall försiktigt i vattenbad.

Primörhonung kan bara köpas under säsong - beställ gärna!

 

Flytande honung

När honungen kommer direkt från kupan och är nyslungad är den flytande. Sedan beror det på den naturliga sammansättningen av druvsocker och fruktsocker hur länge den är rinnande. Det beror också på temperaturen. I kylskåpet stelnar den snabbt, och kan bli grovkornig. Vid rumstemperatur eller litet högre kan den svenska honungen hålla sig rinnande någon månad. Utländsk honung håller sig rinnande länge, pga av en annan sammansättning av sockerarterna. För att kunna erbjuda mina kunder flytande honung till julmarknaden brukar jag spara några flaskor i frysen, när de tinat upp är honungen som nyslungad. Vattenhalten i Flytande honung är låg, så den inte riskerar att jäsa.
För några år sedan förekom på marknaden en produkt som kallades "Flytande". Det var honung som dels hade värmts upp, dels hade blandats med fruktsocker för att förbli rinnande. En sådan produkt får inte kallas honung, och är inget som du kan köpa här.

 

Kakhonung

Den som vill vara absolut säker på att honungen inte är förfalskad, köper kakhonung. För att vara säker på att inte få med pollen eller yngel, tar man kakorna från skattlådan, där drottningen inte har tillträde. Det bör helst vara nya ramar, som bina byggt ut under säsongen. Sådana ramar finns bara under en begränsad tid, juni - augusti. Det är alltså bäst att beställa!

 

Ljunghonung

Från slutet av juli till början av september brukar ljungen blomma. Häromkring finns inga stora bestånd av ljung, bara enstaka fläckar ute i skogen. Ljungen har en stark doft, och bina brukar hitta de ljuslila blommorna. Men det är inte säkert att de får med sig någon nektar. För att ljungen ska avge nektar bör det vara mellan 18 och 24 grader varmt och lagom luftfuktighet. De små skvättar ljunghonung som samlats in kan lagras var som helst i kupan, det är bara i undantagsfall som all ljunghonung ligger samlad. Hur vet man då att det är ljunghonung som bina dragit in? Jo, det märker biodlaren på att det mesta av honungen sitter kvar i cellerna när ramarna är slungade. På slungans innerväggar hänger honungen kvar i klumpar. Ljunghonungen är nämligen tixotrop, dvs den är geleaktig och blir rinnande först om den rörs om. Då får man ställa ramarna med ljunghonung åt sidan tills den vanliga honungen är klar. Sen bearbetas ljungramarna med en honungslossare. Det är ett verktyg som påminner om en grovtandad kam. Den förs upp och ner i cellerna några gånger, och sen kan man förhoppningsvis få ut det mesta av den härligt doftande ljunghonungen. Alltså betydligt mer arbete, men det kan det vara värt.

Blandning av Bivax och olja

Tidigare har jag sålt denna utmärkta produkt som salva, men det går tyvärr inte längre. Läkemedelsverket anser att detta är en läkemedelsprodukt, och för att få sälja den måste jag betala 4000 kr per år, plus 600 kr per sort om jag tillsätter någon form av parfymering. Det är förstås inte rimligt, med en produktion på några tiotal burkar per år. För att inte riskera fängelse i två år har jag nu slutat att saluföra salva. Däremot kan jag tillhandahålla en mix av vegetabilisk olja och bivax för andra ändamål. Den är utmärkt till skinnkläder, handskar, skor, seltyg, hundtassar mm. Receptet är det samma som jag tidigare använde till hudsalvan. Vill du ha riktig hudsalva rekommenderar jag att du gör den själv enligt nedanstående recept.

 

Salva med bivax

Vaxkvalitet
Det bästa, renaste bivaxet får man från avtäckningsvax och vildbyggen. Köpta mellanväggar kan innehålla rester av bekämpningsmedel. Välj det ljusaste vaxet. Smält vaxet t ex i en saftmaja, och sila bort allt skräp. En bra metod är att lägga ett stort tyg stycke (t.ex ett kasserat lakan) inuti saftmajan. Har man skräpigt vax kan man få sila flera gånger. Rengöringen är det jobbigaste momentet, resten är rena nöjet. Enklast är förstås att köpa rent vax.

Redskap
Kastrull, rostfritt litermått, termometer, grillpinnar av trä, 4-5 rena små glasburkar.

Ingredienser
50 g bivax av bästa kvalitet
Ca 2 dl vegetabilisk olja, t ex olivolja, rapsolja, örtolja
Ca 20 droppar eterisk olja (behövs inte när man har örtolja)

Gör så här
Värm bivaxet i litermåttet i vattenbad tills det är helt smält. Tillsätt oljan under omrörning. Det kan se konstigt ut först när vaxet stelnar av den kalla oljan, men fortsätt att röra om med en grillpinne tills allt har blandats. Lyft ur kärlet ur vattenbadet och fortsätt att röra tills salvan börjar tjockna. Vid ca 50 grader kan den eteriska oljan tillsättas, antingen i hela satsen eller några droppar av olika sort i varje burk. Pytsa upp i små glasburkar och vänta med att sätta på locket tills salvan svalnat.

 

Örtolja

2 dl färska örter, eller 1 dl torkade,
t ex brännässla, groblad, johannesört, kamomillblom, maskrosblom, ringblomma, rosmarin, timjan.
5 dl vegetabilisk olja, gärna olivolja.

Hacka örterna grovt, lägg dem i en ren och torr glasburk. Häll sakta oljan över örterna. Se till att inga växtdelar sticker opp. Sätt på lock och ställ burken i ett ljust men inte för varmt fönster. Efter tre veckor är oljan färdig att sila upp. Förvara den mörkt och svalt.

 

 

 

 

Välkommen

/binmedpollen.jpg

Välkommen till www.rarabin.nu.

Facebook

Nyhetsbrev

Vill du veta när det händer något nytt i bigården eller på sidan? Skriv in din e-postadress här nedan så kommer nyhetsbrevet!

Länkar

Flygväder?

klart.se