Brakvedshonung

Idag tog jag en promenad ner till sjön för att ta några foton av mogna och halvmogna brakvedsbär. Då förstod jag varifrån bina hämtat sin nektar under denna torra sommar. Brakvedsbuskarna längs strandkanten var översållade av klasar med svarta bär, stora som svarta vinbär. Dessutom röda och gröna bär, blommor och blomknoppar. Strax hörde jag också binas ivriga surrande i de pyttesmå blommorna. Här var alltså förklaringen till varför inga bin synts till i trädgården. Mina påståenden om att de stora mängderna av nästan färglös, lättrinnande honung kunde komma från vitklöver, gurkört eller bladhonung får jag nog ta tillbaka. Brakvedsbuskagen är nog förklaringen till att jag fått bra skörd, medan andra biodlare i trakten klagar över dålig skörd. Draget är inte slut än, men nu börjar det bli hög tid att invintra. Jag har väntat i det längsta för att få litet av den goda myntahonungen, men det verkar som om bina struntar i kryddlandet i år. Så om några dagar får de nöja sig med sockervatten.